Sitter och lyssnar på en kass låt med caramell "Livet är som en gummibåt, det kan gå hål och då blir man våt"...va i helvete?! Jaja nog om det, snart kommer jag hem till min bästaste musik.
Jahaja bröt typ ihop imorse när pappa frågade hur det kändes att åka upp till "lapplandet" igen. Inte för att jag inte längtar utan för att tiden hemma har gått så fort, har inte ens hunnit med att träffa alla jag vill träffa och för att jag vet att morgondagen kommer kännas jävligt tung.
Jag är dock ganska så säker på att själva hemkomsten till härnösand imorrn kommer kännas bra och skönt att komma tillbaka till sitt egna, det är de alltid.
Nej nu ska jag väl gå och packa eller nått.
Hejdå!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar