The call, kallar du så kommer jag

Som vanligt vill jag varna för en hel del ironi i inläggen, ni som inte tål det läs för gudsskull inte vad jag skriver!


Ofh! vilken press jag har på mina bloggningar nu känner jag när Sara tycker de flesta är bra och roliga, spänningen är olidlig... ;)

För allas intresse sitter jag just nu och lyssnar på allas vår britney konehead spears, ganska bra faktiskt om man tänker efter. Men vadå gillade inte alla henne mer när hon var oskuldsfull mot hennes abrupta sexuella -här är jag kom och ta mig-stil? Jag ger en femma på att killarna först gillade hennes heta sexstil tills de fått nog efter några drag och vill återgå till den oskuldsfulla lilla flickan som sjöng "hit me baby one more time". Men då hade de säkert vilat upp sig så ger dem säkert brittan en ny omgång och hon önskar att hon aldrig sjungit som hon sjöng när hon inser att det är hon against the music och då har hon till o med en gammal kärring som fyller femtio år här i dagarna med sig på cupen, men alla killars våta dröm är vad jag har förstått två kvinnor (sedan kan man ju hårddra det när den ena ser lika ung ut som den andra men är så gammal så det skulle kunna vart morsan) Det är då man hör "i was born to make you happy" i tonerna. Men brittan får mindervärdeskomplex och rakar av sig allt hår, vart det en trekant med 1 man, 1 kvinna och en halvtransa som inte vet vart hon hör hemma tillslut pågrund av att hon vill vara alla tillags hela tiden. Det är då hon börjar sjunga "sometimes i run"....

Idag är det bortamatch i övik, och JA det är fotboll jag ska spela men eftersom att det är bortamatch finns det säkert några som kan liva till fantasin lite till och mena att det säkert är innebandy jag ska spela, leka med klubba och bollar, ja ni läste rätt...bollar! Men återigen NEJ jag ska spela fotboll, låt fantasin stanna vid det så mår alla som bäst. Det är den enda bortamatchen jag ska ha.

Hejdå!