efter ett samtal med min vän och kumpan Ida Edman har jag (återigen) konstaterat att det är något allvarligt fel i en viss umgängeskrets. Dom kanske är många men vad är det för vits med många falska kompisar som talar om för den ena och den andra att den tredje inte är värd en viss person.
För att exemplifiera: Om Annika (du blir mitt exempel) skulle träffa en kille, dom har dejtat ett tag. Så skulle Annika göra något mot den här killen som inte jag tycker om. skulle jag då gå och tala om för den där killen att Annika inte var något att ha? Svar Nej. För det första: Man behöver inte alltid hålla med sina kompisar i deras val här i livet, gudarna ska vet att mina inte har gjort det i alla mina val, man skulle kunna försöka få kompisar att inse det man själv redan har insett (tex om man skulle ha känslor för något) För det andra: Det är inte min ensak att lägga mig i förtusan och om jag nu ska göra det ska jag väl prata med min kompis, eller?!
Ja det var ett litet exempel, vet inte hur bra det var dock. De går bakom ryggen på varandra gång på gång för att ändå kalla sig en i gänget. Det är sjukt! Mer kan ni läsa om i min blivande utgivning av "härnta extra", den blir utgiven OM och den dagen jag lämnar härnösands fina stad.
Hejdå!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar